Kläderna

Den medeltida dräkten

Den medeltida dräkten

Bockstensmannens dräkt är den enda kompletta mansdräkten i Europa som finns bevarad från medeltiden.Dräkten består av kjortel, struthätta, mantel,hosor och fotlappar. Mannen bar skor av läder och runt kjorteln hade han ett läderbälte med knivslida och kniv. Man hittade också ytterligare ett bälte med knivslida och kniv samt ett litet läderfodral.

Dräkten är sydd av ett kraftigt ylletyg. Tekniken är 3-skaftad kypert och tyget är sedan valkat, ihopfiltat. Idag är den brunaktig på grund av syrorna i mossen. Det finns inget spänne till bältet bevarat och inte heller några knivblad. Allt järn har helt enkelt rostat bort. Den är daterad till 1300-talet, med hjälp av dräktstudier och tekniska prover som C-14, kol 14-metoden.

När Bockstensmannen hittades iklädd sin dräkt hade tråden, av lin, till stor del förmultnat till torv. Kläderna låg runt kroppen, men i bitar. Idag visas dräkten separat i en monter, liggande, för att kunna bevaras i framtiden.

Källor

Margareta Nockert: Bockstensmannen och hans dräkt. Varbergs Museums Årsbok 1997 (158 sidor). Eva Andersson, Rapport om Bockstensmannens dräkt, opublicerad 2006. Arkivmaterial, Hkm.

Bockstensmannens mantel

Manteln, eller kappan är halvcirkelformad med rundskuret utsnitt för huvudet. Den är öppen i höger sida och hopsydd på höger axel. Manteln är sammansatt av två hela vådbredder som inte räckt till. Iskarvat finns en bit på ”fel ledd”,  på höger sida, vilket är mitt bak. Inga spår av foder har hittats.

Bockstensmannens mantel är ett mansplagg tillverkad i ett enklare tyg så det är troligt att den under medeltiden definierades som en kappa, och den enda fullständigt bevarade från medeltidens Europa.

Mått: Längd ca 110 cm. Vidd nertill 380 cm. Sidöppningen längd baktill 99 cm, framtill 92 cm. Halsringningens omkrets 76 cm. Öve vådens största längd 240 cm, nedre 175 cm. Bakkilen ca 31x41cm. Trådtäthet: varp ca 12 Z-spunna trådar/cm, inslag 8 S-spunna trådar/cm. Varpen är liksom i de övriga tygerna hårdare spunnen än i inslaget. Tyget vävt med två alternerande inslag. Vådbredd: ca 60 cm. Tygåtgång: ca 415 cm. Det V-formade röda tygstycket är 13 cm långt och 8 cm brett. Trådtäthet: varp 12 Z-spunna trådar/cm, inslag 1-12 S-spunna trådar/cm.

Under medeltiden finns olika namn på ytterplagg. Både mantel och kappa förekommer i skriftliga dokument från medeltiden. Skillnaderna verkar vara att mantel i högre grad används som kvinnoplagg och att material och foder skiljer sig från mantel till kappa. Kapporna under medeltiden är ett vanligt plagg. Under medeltiden var kappan halvcirkelformad och hölls samman med spänne eller band.

Mörka färger var vanligast, som svart, brunt, grått och blått. Mindre vanligt var grönt, vitt eller mullbärsfärgat. Kapporna kunde vara fodrade med päls eller ett ylletyg i avvikande färg med blått, gult eller vitt som exempel.Kappan var ett praktiskt plagg och finns kvar och behåller sin form under en lång tid. Det ger alltså inte många ledtrådar när man ska datera det, vid jämförelser med bilder från kyrkor och medeltida böcker.

Status

Poul Nørlund, som grävde ut de medeltida kläderna på Grönland 1921, menar att kappan i den form den uppträtt under äldre medeltid var ett tecken på att man hade en viss ställning. En ofri man bar inte en kappa och att ta av sig kappan var ett tecken på ödmjukhet.

Bockstensmannens kjortel

Bockstensmannens kjortel är vävd av ull i treskaftad kypert. Tyget har varit valkat, det vill säga hopfiltat. På rätsidan är tyget nött. Fram och baksidan är skurna i ett stycke, där ett nästan runt hål skurits ut i tyget för huvudet. Mitt fram, i båda sidorna och mitt bak nertill finns kilar för att öka vidden. De är tillverkade av två bitar vardera. Det finns också kilar under ärmarna för att öka rörelsefriheten och vidden.

Mått: hela kjortelstyckets längd 230 cm. Vidd nertill 250 cm. Halsringningens omkrets 82 cm. Ärmlängd höger 61 cm, vänster 59,5 cm. Ärmvidd nertill höger 23 cm, vänster 22 cm.

Trådtäthet: varp 8-9 Z-spunna trådar/cm, inslag 7-8 S-spunna trådar/cm. Stadkant i en sida. Bevarad vådbredd 55 cm. Trådtäthet ärmarna: varp 9 Z-spunna trådar/cm, inslag 7-8 S-spunna trådar/cm. Trådtäthet kilarna: varp 10 Z-spunna trådar/cm, inslag 7 S-spunna trådar/cm respektive varp 10 Z-spunna trådar/cm och inslag 8 S-spunna trådar/cm. Tygåtgång: ca 450 cm.

Kjorteln under medeltiden

Kjorteln är det vanligaste plagget under medeltiden. På franska heter det cotte och fornsvenska kiurtel eller kyrtill. Det är ett plagg för både män och kvinnor, men kvinnornas var alltid längre. En kjortel drogs över huvudet, hade ärmar och bars med bälte. Kjorteln kunde bäras över en skjorta eller en särk, av linne eller ull. De kunde vara blå, röda, vita, bruna, svarta, gröna, och grå. De dyrbaraste färgerna var rött och blått. En kjortel kunde vara fodrad med tyg eller skinn.

Längd, vidd, ärmskärning och halsringning följde modets växlingar. att Under 1300-talet blir halsringningen djupare och är en vägledning när man vill datera även Bockstensmannens kjortel.

Bockstensmannens struthätta

Bockstensmannens hätta kallas för struthätta efter den långa ”svansen”, struten. Den är 90 cm lång. Förutom struten så utmärker sig Bockstensmannens hätta genom att ha ett brett slag som når nedanför axlarna. Struthättan är tillverkad av ett kraftigt valkat ylletyg vävt i treskaftad kypert.

Det finns ingen färg bevarad, men ullen är gråmelerad och idag är tyget mörkbrunt. Jämfört med övriga dräkten är struthättan tillverkad i ett mörkare tyg som också är hårdare valkat. Den är inte särskilt sliten när man tittar närmare på den. Inga spår av foder påträffades. Bockstensmannens struthätta verkar ha burits under manteln/kappan.

För att få mera vidd i struthättan finns det kilar mitt fram och en liten kil mitt bak. Mellan åren 1979-1981 gjordes en översyn av dräkten av textilkonservator Margareta Nockert från Statens Historiska Museum.

Då placerade Margareta Nockert det röda, krappfärgade tygstycket, som i dag ser ut som ett upp- och nervänt V, mitt fram, så att det täcker sömmarna för den främre kilen.

Mått: Höjd från hjässan till nederkanten 69 cm. Halsvidd 65 cm. Ansiktsöppningens omkrets 70 cm. Vidd nertill 160 cm. Strutens längd 90 cm, bredd upptill 3,5 cm, nedtill 2-3 cm. Trådtäthet: varp 12 Z-spunna trådar/cm, inslag 8 S-spunna trådar/cm. Vådbredd: 65 cm. Tygåtgång: ca 150 cm.

Hättor under medeltiden

Typen av plagg, en hätta med stort axelslag är känd från romartiden. Liknande plagg har också funnits i Norden under förhistorisk tid. Hättor var ett vanligt plagg under hela medeltiden och ingick ofta som en del i en hel dräkt. De hade då ofta samma färg och var gjorda av samma material som manteln. De vanligaste färgerna på själva hättan var brunt, blått men lila grå och svart har förekommit. Hättorna kunde vara fodrade med päls, ylletyg eller siden om de var dyrbarare, med siden. Fodren kunde ha en annan färg än själva struthättan. Kombinationer var till exempel blått med rött foder eller vit med rött foder. Hättan användes av både män och kvinnor.

Datering med hjälp av hättan

Struthättan kan delvis användas för att datera Bockstensmannens dräkt. Struthättan var ett utpräglat modeplagg. Längden på struten, ”svansen” har varierat. En hjälp är också att enklare personer har kortare strutar, även om det inte alltid gäller. Storleken på struthättans slag är också en sak som ändrats över tid. Hätta med lång strut blev ett omtyckt modeplagg och struten kom att bli mycket lång. Till slut kom till och med förbud som begränsade utseendet; Biskopen i Skallholt på Island förbjöd 1359 prästerna och diakonerna att bära hättor med strutar som var mer än två fingrar breda och en aln långa.

Bockstensmannens hosor, fotlappar och andra tyglappar

På benen bar mannen strumpor, eller hosor som det också kallas. De är också vävda av ull i tekniken treskaftad kypert. De är nu till färgen något ljusare gulbruna än kjorteln, manteln och struthättan. Tyget har varit valkat och är ganska nött och slitet. Tyget i fötterna har bytts ut när det varit utslitet.

De har varit ihopsydda baktill på benet och tillskurna på helsnedd, vilket innebär att de blir mer elastiska att använda. Hosornas skaft har klippts till efter varandra ur samma tygstycke. Samma vävfel finns på båda skaften. Till varje hosa fanns både fötter och lösa fotlappar. Hosorna är olika för höger och vänster ben.

Hosorna är så långa att de når upp till låret och avslutas med en spetsig del. De har hållits uppe med läderremmar som har varit fastsatta på tre ställen. Remmen har varit till för att hålla hosorna uppe. De fästes alltså till ett bälte i midjan som satt under kjorteln. På höger hosa var läderremmen tvinnad av två läderremmar, på den vänstra fanns en ensam, 0,4 cm bred läderrem.

Flera av Bockstensmannen fotlappar har från början varit delar av andra, utnötta plagg. Till höger fot hörde sex tygbitar av valkat ylletyg och till vänster fot hörde motsvarande tre tygstycken.

Den extra hosan

Margareta Nockert menar att det som Albert Sandklef lät montera som en påse, kanske ett pilkoger, egentligen var en långhosa med hälla. Den är nu monterad som en hosa. Benet är skuret i ett stycke, på helsnedd, med söm baktill och upptill avslutat i spets. Nertill är det skuret med ett trekantigt stycke över foten och ytterkanterna går omlott under foten. Margareta Nockert menar också att det är svårt att avgöra, om de två kilformade tygstyckena som idag är monterade högst upp på hosan, verkligen hör dit.

Tygpåsen

Utöver mantel, kjortel, struthätta, hosor, fotlappar och extrahosa fanns ytterligare ett tygstycke. Idag är det monterat som en påse. Det har en triangulär form, är ett ylletyg vävt i treskaftad kypert som varit valkat. Storleken är 18 x 18 cm. Var det hittades är idag inte säkert, det hörde till de omrörda föremålen. Den hade legat skyddad för det fanns ingen torv på utsidan.

När Albert Sandklef undersökte tyget låg det ett stycke hopskrumpen hud inuti. Sandklef antog att det var resterna av mannens scrotum, penis, och att påsen hade varit ett skydd, ett penisfodral. Huden inuti har aldrig blivit identifierat.

Hosor under Medeltiden

Hur hosorna såg ut under medeltiden var beroende av hur de övriga kläderna såg ut. Under 1300-talet medeltiden blev kjortlarna längre och hosorna blev kortare. Tvärtom var det på 1400-talet då kjorteln blev kortade och hosorna därmed längre. Det vanliga materialet är ylletyg. Vanliga färger är både ofärgade som vita, grå och svarta och färgade som blå, röda och rödbruna. Hosor kunde också förekomma i skinn eller en kombination av ylletyg med lädersula, som man då använde utan skor.

Från de grönländska fynden från Herjolfsnäs finns fyra stycken hosor bevarade. Förutom dem finns ett par från Skjoldehamn i Norge och ett par från Bremen i Tyskland. De har olika skärning.

Skor och läder

Läder

Till Bockstensmannens dräkt hör också ett antal läderföremål. Ett par skor, två längre bälten, två knivslidor och ett litet läderfodral. Lädret har antagligen krympt, både i mossen och sedan i samband med konserveringen.

Skorna

Skorna består av ovanläder som skurits i ett stycke med söm på fotens insida och sula. På hälens insida sitter en liten trekantig hälkappa. Skorna är snörda över vristen med två snörhål på vardera sidan av snöröppningen. Tillsammans med skoremmen påträffade Sandklef några ulltrådar. Storleken beräknas till 40-42.

Typen av sko kallas frontsnörsko, den finns med bland fynd som gjorts bland annat vid medeltida stadsundersökningar. De är vanliga under 1300-talet och även på 1400-talet.

Knivar

Två knivslidor finns med i fyndet. Båda är 14 cm långa. Inget av bladen finns bevarade. De har ju troligtvis varit av järn, och metallen har rostat bort i mossen.

Den kraftigaste kniven har en upphängningsanordning, en rem som är ca 20 cm lång. Den löper genom en liten hätta på knivskaftet. Knivskaftet är ca 11 cm långt, något ovalt till formen och ca 2,5 cm i diameter.

Den tunnare kniven saknar upphängningsanordning. Skaftet är ca 10 cm långt och har en diameter på 2 cm. Det är tillverkat av masurbjörk. Teorierna kring den mindre kniven har varit att det skulle kunna vara en pryl eller en syl. Idag tror vi att det kanske har varit en matkniv. En lite finare kniv som då kanske förvarats i en påse, eftersom den saknar upphängningsanordning.

Bälten

Två långa bälten fanns i Bockstensfyndet. Den kortare som är 107 cm lång och har en bredd mellan 3,8 och 4,9 cm är troligen det bälte som Bockstensmannen hade utanpå kjorteln. Det finns en tydlig rand, som är ljusare i tyget, strax nedanför midjan på kjorteln. Det finns inget spänne bevarat. Har det varit av järn kan det ha rostat bort, liksom bladen på knivarna har gjort.

Den andra läderremmen är 144 cm lång och 3-4 cm bred. Det är av ett tunnare och smidigare läder. Det finns tio hål fördelade över 24 cm. Remmens ena ände är fullständigt bevarad och den avslutas med en spets och två hål. Där finns en 15 cm lång och 0,5 cm bred läderrem trädd genom hålen.

Remmen är fästad med en knut mot undersidan av det inre hålet och avslutas i den fria änden med en knut.Den andra änden av den långa läderremmen är trasig och den delar sig i två delar. Den ena fliken kan eventuellt höra ihop med det lilla läderfodralet som också hittades.

Tidigare teorier säger att det hade använts som gehäng för ett eventuellt svärd eller som sköldrem. Idag tror vi att det tunna bältet kan ha använts under kjorteln. Funktionen är då bland annat att fästa lädersnoddarna från hosorna i den. Detta för att hålla hosorna uppe.

Läderfodralet

Läderfodralet är 3, 8 cm brett och 6,8 cm högt. I ena änden finns ett läderband, 8 cm långt, som är avslitet.  I den andra änden är fodralet öppet och avslutas med en rak kant. Fodralet är sammansatt av tre lager läder och ett lager tyg, sammanlagt 2 cm på det tjockaste stället.

Låna Medeltida kläder

Medeltidsdräkter för kvinnor, män och barn uthyres till fester eller liknande för 425 kr/dag (inkl moms).

Även skolklasser kan hyra kläder enligt särskilt avtal. För teater och skolarbete finns studielådor efter önskemål, till en kostnad av 100 kr/vecka.

Välkommen att kontakta oss och avtala tid för besök, eller kontakta Gunilla Uhlmann i syateljèn, 0340- 828 42.

Mönster till Bockstensdräkten

I Museets butik kan du köpa många olika mönster till medeltida dräkter och dräktdetaljer. Mönstret till Bockstensmannens dräkt innehåller kjortel, mantel, hosor, struthätta, skor, bälte, påse och knivfodral. Det finns både i barn- och vuxenstorlekar

Vi har fler historiska mönster och säljer även färdiga kläder av medeltida typ. Vi har också andra dräktdetaljer och tillbehör som till exempel kopior av Bockstensmannens kniv.

 

 

Manteln

Manteln 1936

Kjorteln

Kjorteln 1936

Kjorteln är skuren i ett stycke. Här syns hålen efter pålarna och som en ljusare nyans, spåren efter bältet. Foto: Albert Sandklef

Kjorteln med hålet för huvudet, foto: Albert Sandklef

Kjorteln med kilar, foto: Albert Sandklef

Hättan 1936

Hosor, orginal

Hosorna 1936

Bockstensmannens skor

Skorna 1936, foto: Albert Sandklef

Knivslidor och läderfodral, 1936. Foto: Albert Sandklef

Allt läder som hör till Bockstensfyndet, 1936. Foto: Albert Sandklef

Läderfodralet 1936, foto: Albert Sandklef

 

 

 

 

 

Dela detta med dina vänner